Renbetesland
Texten är ett utdrag ur boken ”Drömmen om fjället”, skriven av Bosse Yman som beskriver turismens historia i Klövsjö och Vemdalen.
Sannolikheten är stor att den som kommer på besök till Vemdalen eller Klövsjö får syn på några renar under sin vistelse. På fjället och i skogarna kring byarna betar de renskötande samerna sina renar, med stöd av sedvanerätt eller i kraft av avtal.
Området kring Klövsjö är betesmarker för Tossåsens sameby, medan det kring Vemdalen brukas av Handölsdalens sameby – begreppet by står här för både det geografiska betesområdet och för den ekonomiska förening som bedriver renskötsel, och är alltså ingen by i vanlig mening, som går att besöka. Gränsen mellan Handölsdalens och Tossåsens samebyar går mellan Vemdalsskalet och Storhogna, och det gör området viktigt för den renskiljning som äger rum i januari månad.
Kaffestugan Samevistet blev till
När Nils Stenberg började bygga det som skulle bli Karl XI:s Wärdshus i Storhogna, var han fast besluten om att försöka dra nytta av rennäringen och den ”exotiska” samiska kulturen. När snön var tillräckligt avsmält, den 15 juni 1966, vandrade han ut på fjället tillsammans med distriktslantmätaren Tore Hemmendorff, för att göra en avstyckning på exakt en hektar, omkring tre kilometer från kaffestugan och det blivande hotellet. Marken hade Stenberg förvärvat av Kjell Jonson i Klövsjö, och den blivande fastigheten var redan bebyggd med en ny kaffestuga vid besöket. I protokollet anges även syftet med serveringslokalen – den skulle komplettera turiströrelsen i Storhogna, som utflyktsmål. Vackert beläget vid en bäck precis i trädgränsen, och på lagom skid- eller vesselavstånd från Wärdshuset i Storhogna i riktning mot Fallmorans fäbodar, hade Stenberg förutom serveringsstugan satt upp en kåta och en visthusbod på stolpar på samiskt vis. Och till att driva ” det genuina samevistet” anställde han samerna Sara Kråik och Paul Danielsson, som kunde erbjuda åkturer i ackja efter körrenar, liksom snabbkurser i lassokastning. Och kaffe med våfflor, förstås. Familjen Kråik blev med tiden också ägare till fastigheten. När hennes son Nils Gunnar tog över verksamheten, fanns Sara fortfarande med i driften, om än lite mer i bakgrunden. År 2008 köpte Storhogna Högfjällshotell och Spa tillbaka fastigheten och drive nu på egen hand utflyktsmålet – utan samisk anknytning, namnet till trots.
Köp boken i Turistinformationen på Vemdalsskalet eller beställ den i vår webbshop!
